Riskbedömning av undernäring genom hemtjänst

I Kävlinge kommun har de undersökt om riskbedömning av omsorgstagare med hemtjänst men utan sjukvårdsinsatser leder till ökad möjlighet till tidigare insatser för att motverka undernäring.

Tidig identifiering i Kävlinge kommun

Problemet med undernäring börjar ofta i det egna hemmet, i det så kallade ordinära boendet. Hemtjänstpersonal i Kävlinge kommun upplever att då de uppmanar omsorgstagare att ta kontakt med primärvården, efter att ha sett tecken på undernäring, är det väldigt sällan som detta faktiskt sker.

Kan riskbedömning av omsorgstagare med hemtjänst men utan sjukvårdsinsatser, öka chanserna för möjlighet till tidigare insatser för att motverka undernäring?

Kan riktad information om måltider och hälsa om vad som erbjuds i kommunen till dem personalen möter tidigt, leda till reflektion om den egna situationen och eventuell ansökan om hjälp? 

Lösningen

En mall med riskbedömningsfrågor har tagits fram till hemtjänstpersonalen. Tre olika hemtjänstgrupper har deltagit i piloten.

Möjligheter till direktkontakt skapades, mellan hemtjänstpersonal och personal på äldremottagningen, när samtycke givits av omsorgstagare som blivit riskbedömd som i riskzon för undernäring. Målet var att fler skulle kunna få hjälp i ett tidigare skede. 

All personal i hemtjänstområdet har fått information om projektet och har gemensamt gått Socialstyrelsens webbutbildning ”Ett näringsrikt samarbete”.

Personal både i hemtjänsten och personal som möter våra medborgare i tidiga möten, har fått information att dela ut, för att öka möjligheten för tidigare insatser.

Lärdomar

  • Att utvärdera och göra om är viktigt – riskbedömningsfrågorna måste vara lätta att använda och vara anpassade till boende i det egna hemmet.
  • Samarbete mellan olika aktörer kan ta tid.

De viktigaste vinsterna

  • Att personal reflekterat mer kring måltider och hälsa under projektet.
  • Att projektet ökat samarbetet mellan kommun och primärvård.
  • Att målgruppen har fått möjlighet att reflektera över måltider och hälsa.
  • Att utdelning av information om vad kommunen kan erbjuda om måltider och hälsa troligtvis ledde till att fler ansökte om Måltidstjänst och Måltidsvän.

Framgångsfaktorer

  • Att ha en tydlig ansvarsfördelning. Kävlinges politiker ger långsiktiga direktiv, medan tjänstemännen har förtroende att genomföra projekten.
  • Att driva utveckling via pilotprojekt skapar möjlighet för att dra lärdomar och göra snabba förändringar under vägen.
  • Att vara öppen för dialog och lyssna in alla led för att fånga upp problem och utvärdera.

Bestående resultat

Ingen av deltagarna i projektet önskade få hjälp med kontakt till Primärvården. Däremot har de nu fått information om vad kommunen kan erbjuda inom området.

Personalen anser att riskbedömningsfrågorna bäst används som arbetsverktyg vid det inledande uppstartsmötet med nya omsorgstagare inom hemtjänsten samt vid årlig uppföljning.

Här hittar du verktygsbeskrivningen och riskbedömningsfrågorna i en pdf.