Tidig riskidentifiering genom samarbete mellan kommun och primärvård
I Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning genomfördes ett projekt där de tog fram material för att kunna genomföra tidig riskidentifiering inom hemtjänst i ordinärt boende.
Forskning har visat att aptiten ofta minskar med åldern, samtidigt som behovet av näringsämnen är detsamma eller högre. Dålig aptit är därför en orsak till att många äldre personer riskerar undernäring. Andra orsaker kan vara sjukdom eller en kombination av flera orsaker. Problemet med undernäring börjar ofta i det egna hemmet, i det så kallade ordinära boendet.
Lösningen
Projektet tog fram det material som behövdes för att kunna genomföra tidig riskidentifiering inom hemtjänst i ordinärt boende. Guide och frågeformulär kommer från Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltnings och Aleris Rehab Älvsjös projekt för tidig riskidentifiering i hemtjänsten.
Alla deltagare i projektet genomförde gemensamt Socialstyrelsens utbildning ”Ett näringsrikt samarbete” för en gemensam kunskapsgrund. Även de framtagna rutinerna och materialet för projektet delades ut till deltagarna under detta tillfälle. Under projekttiden använde projektmedlemmarna i hemtjänsten frågeformuläret för att upptäcka individer med risk för undernäring. Vid upptäckt följdes rutinen för kontakt med regionens dietister. Hemtjänstens kontaktperson förde statistik på alla screeningar samt rapporterade över individer som svarat ja på någon av frågorna till primärvårdens dietister. Dietisterna kontaktade individerna och erbjöd ett hembesök för bedömning och eventuellt insättning av nutritionsåtgärder. Alla som tackade ja erbjöds hembesök.
Resultat
• 26 screeningar genomfördes och 17 av dem svarade ja på minst en av frågorna. 17 deltagare var kvinnor och 9 av deltagare var män. Detta motsvara 65 procent kvinnor och 35 procent män.
• Medelålder 83 år.
• 5 av dem som svarat ja på minst en fråga, tackar nej till hembesök av
dietist och får därmed ingen bedömning om huruvida de är i risk för undernäring.
• Av dem 12 patienter som fick hembesök av dietist så bedömdes 58 % vara i risk för undernäring, medan 42 % inte hade någon risk för undernäring.
• 10 (83 %) individer behövde endast enklare råd, medan 1 individ (8,5 %) var i behov av omfattande insatser och 1 (8,5 %) individ behövde inga åtgärder vid hembesöket. Med enklare åtgärder avses till exempel mellanmål, berikning, måltidsordning. Om patienten inte var i risk för undernäring var de enkla råden riktade mot magproblem eller diabetes.
Lärdomar
• En fysisk uppstartsträff underlättade kommunikationen mellan de olika aktörerna.
• Följebrev så att den äldre kunde friska upp minnet om varför en dietist skulle ta kontakt.
• Avsätta tider i förväg för dietisterna för hembesöken, så att väntetid begränsades.
• Avsätta tid att stämma av med screening-teamet, tidigt i screeningen för att följa upp frågor och funderingar som uppstått.
• Samarbete mellan olika aktörer kan ta tid. De viktigaste vinsterna
• Hitta individer som behöver nutritionsåtgärder i ett tidigare stadium.
Framgångsfaktorer
• Tydlighet kring vad som förväntas göras av vem. En tydlig rutin.
• Samverkan, kommunikation och dialoger är nyckelpunkter. Liksom ett fokus på den äldre individens behov med en kontinuitet och uppföljning av ekosystemet runt den äldre.
Bestående resultat
Piloten övergår i linjeverksamhet. Där är en rutin för undernäring som tas för stadsdelens alla hemtjänstenheter. Samt att screening skall göras minst en gång per år.
Bilagor
Nedan hittar du frågeformuläret samt tillhörande guide. Dessa kommer från Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltnings och Aleris Rehab Älvjös projekt för tidig riskidentifiering i hemtjänsten.