Endast ett fåtal kommuner vet vad undernäring hos äldre kostar
95 procent av Sveriges kommuner har rutiner för att förebygga undernäring hos äldre som är inskrivna i den kommunala omsorgen. Men endast 23 procent vet hur många av de äldre som fortfarande bor hemma som är eller riskerar att bli undernärda. Det visar en enkätundersökning som Livsmedelsakademin har gjort.
Alltför många äldre blir undernärda, med stort lidande och enorma samhällskostnader som följd. Oftast startar undernäringen medan de bor hemma i så kallat ordinärt boende utan kommunal omsorg.
Endast två av kommunerna som svarade på enkäten (drygt en procent) har räknat på vad undernäringen kostar, och då är detta beräknat på näringsdrycker, snackisar och näringspulver. Ingen beräknar kostnaderna för ett högre omsorgsbehov, längre sjukhusvistelser, fler fallskador, oläkta sår och andra komplikationer som undernäring ofta leder till.
– Om samhället hade kunnat förebygga undernäring även hos de som bor i ordinärt boende, hade mycket lidande och stora samhällskostnader kunnat undvikas. Svårigheten är att hitta de som riskerar undernäring i tid. Fler i ekosystemet runt den äldre behöver samverka, säger Pernilla Fagerlin på Livsmedelsakademin, som gjort enkäten.
– Ett uteblivet fall så är hela den förebyggande verksamheten finansierad, säger en av respondenterna i enkäten.
Enkäten visar att det är ovanligt med samarbeten med organisationer utanför kommunerna, som t.ex. pensionärsorganisationer eller anhörigföreningar. Via dem hade bland annat kunskapen om bra mat för äldre kunnat spridas och fler äldre hade kunnat få reda på att de är berättigade till den hjälp om de behöver.
Det finns undersökningar som bland annat visar att en undernärd patient kostar 10 000 kr mer per vårddygn på sjukhus och att undernärda ofta behöver ligga inne längre.
Endast fem procent av kommunerna har räknat på kostnaderna för det förebyggande arbetet, men många av kommunerna avsätter ändå resurser i form av t.ex. personal, utbildning, näringsdrycker eller specialkost. Några svarar även matdistribution.
Om enkäten
143 av Sveriges 290 kommuner svarade på enkäten. I huvudsak var det chefer inom äldreomsorgen, sjuksköterskor och dietister som svarade.