Hälften av dem som bor på äldreboenden kan riskera undernäring

Undernäring innebär att du har brist på energi, protein eller andra näringsämnen som orsakar negativa effekter på kroppen. Det kan handla om förvärrade sjukdomsförlopp eller nedsatta kroppsliga funktioner. Experterna är överens om att undernäringen bland äldre i Sverige idag är allt för utbredd, men exakt hur många som är undernärda vet ingen riktigt säkert.

Flera studier på äldreboenden visar dock på liknande resultat, nämligen att omkring hälften av de som bor på äldreboenden är undernärda eller är i riskzonen för undernäring^{[1] [2] [3]}. När vi intervjuar Yngve Gustafson, geriatriker och professor på Umeå Universitet, berättar han om en av dessa studier från Västerbotten, där man gjort upprepade besök hos hemmaboende äldre, med eller utan hemtjänst, och på äldreboenden. I denna studie visade det sig att 13 % av de som är över 85 år hade allvarlig näringsbrist och att 40 % var i risk för undernäring. Siffrorna var generellt högre för dem som bodde på äldreboende än för dem som bodde hemma^[3].. 

– Det är bedrövliga siffror, kommenterar Yngve.

Lång nattfasta är en del av problemet

Undernäringen bland äldre är ett komplext problem som kan bero av en mängd olika och ofta samverkande anledningar. Yngve Gustafson berättar att en av orsakerna till undernäringens utbredning har visat sig vara den långa nattfastan som enligt Livsmedelsverket inte får överstiga elva timmar hos äldre. I en studie på äldre som var inlagda på sjukhus visade det sig att en nattfasta som översteg elva timmar var förknippat med 67 % högre risk för undernäring^[4].

Att nattfastan inte får överstiga elva timmar är dock ingen enkel ekvation att få ihop vare sig på äldreboenden eller i hemtjänsten. Serveras frukosten klockan åtta på morgonen måste du få något att äta kl 21 på kvällen. Yngve Gustafson menar att många äldre somnar redan vid 18-19, vilket innebär att de i så fall ska ha något att äta runt klockan 5-6 på morgonen. Denna rekommendation får alltså stora konsekvenser för hur personalens arbetstider ska utformas både på äldreboenden och för hemtjänsten.

– Det kräver en betydligt högre bemanning och kommunerna har inga möjligheter att leva upp till detta som det är idag. Det innebär egentligen att man accepterar att det är ok att äldre människor svälter ihjäl, slår Yngve fast och fortsätter sedan:

– Vi är inte världens fattigaste land. Jag tycker att vi borde skämmas över att vi inte har de förutsättningar som krävs för att se till att våra gamla får i sig det de behöver för att inte riskera att svälta ihjäl. Det är cyniskt.

Fler äldre bor kvar i hemmen

Yngve Gustafson ha följt utvecklingen under 20 år. Han menar att i början av seklet kunde vi se att den största andelen med undernäring fanns på äldreboenden.

– Det som hänt sedan dess är att allt fler äldre, sjuka människor, bor kvar hemma med hemtjänst och där ser vi ett ökande problem för att hemtjänstens tider inte gör det möjligt att sprida måltiderna över dygnet.

Brist på social kontakt från främst anhöriga är en annan faktor som enligt Yngve Gustafson kan bidra till undernäring. Social kontakt gör det nämligen enklare att undvika depressioner och minskad matlust. Demenssjukdom är en annan faktor. Yngve menar att det finns en mycket stor kompetensbrist hos personalen kring hur man får demenssjuka att äta.

Det finns ingen universallösning

Med detta sagt står det ganska klart att undernäringen bland äldre inte är ett enkelt problem att ställa till rätta. Det krävs omfattande insatser för att undvika undernäring hos äldre och någon universallösning finns inte.

– Man måste helt enkelt göra individuella bedömningar, både av näringsbehov och förutsättningar att tillgodogöra sig maten, menar Yngve. Det sker bäst av en dietist, men det är bara 50 kommuner av 290 som har dietister. Ska man nå en god nutrition måste man koppla in någon med tillräcklig kompetens.

Undernäringen går ofta att vända

Det finns mycket som kan och behöver göras, framförallt i dessa tider då de äldres motståndskraft mot infektioner är extra viktigt. Som tur är går undernäringen faktiskt att vända i många fall.

– Om man inte är väldigt katabol, det vill säga har svultit under lång tid, kan det gå snabbt att vända det hela, konstaterar Yngve Gustafson. Vi har ett par hundra tusen vars nutritionsvärden skulle kunna höjas väsentligt på bara några veckor vilket skulle ge dem bättre motståndskraft.

Sen finns det såklart olika grader av undernäring och för rätt många kan det ta mycket längre tid och kräver att man åtgärdar olika bakomliggande orsaker som t.ex. bakomliggande sjukdomar och läkemedelsbiverkningar. Det är också såklart viktigt att arbeta förebyggande mot undernäringen.

– För de som bor hemma kan man göra förebyggande hembesök av t.ex. en distrikssköterska där man går igenom allt, bland annat vad man äter. Det verkar kunna fungera, men det kräver också insatser av den äldre, berättar Yngve.

---

Referenser

^[1] Borgström Bolmsjö et al, The nutritional situation in Swedish nursing homes – A longitudinal study, Arch Gerontol Geriat, 2015

^[2] Törmä et al, Does undernutrition still prevail among nursing home residents?, Clin Nutr. 2013

^[3] Burman, et al., Body mass index, mini nutritional assessment, and their association with five-year mortality in very old people, J Nutr Health Aging, 2015

^[4] Söderström et al, Mealtime habits and meal provision are associated with malnutrition among elderly patients admitted to hospital, Clin Nutr, 2013