ISU ­­­– Individbaserad Systematisk Uppföljning

Bakgrund

I Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning genomfördes pilotprojektet Individbaserad Systematisk Uppföljning (ISU) där biståndshandläggare gick Socialstyrelsens webbutbildning med samma namn. Syftet var att undersöka om den befintliga insatsen Sällskap vid måltid har någon effekt på brukarens livskvalitet och aptit, att undersöka om metoden Individbaserad Systematisk Uppföljning (ISU) kan användas för att utveckla verksamheten, samt att undersöka om insatsen Sällskap vid måltid är kostnadseffektiv.

Lösningen

Deltagarna i projektet gick Socialstyrelsens webbutbildning ISU för en gemensam kunskapsgrund. Utöver detta hölls ett uppstartsmöte där man gick igenom metod och material specifikt kopplat till projektet.

Det var sex brukare som deltog i pilotprojektet genom att ta del av insatsen Sällskap vid måltid. Dessa var äldre personer i ordinärt boende med hemtjänst. Under 15 minuter per dag gjorde hemtjänsten deltagarna sällskap vid måltiden. Deltagarna fick sällskap under 10 veckor.

Pilotprojektet inleddes med att biståndshandläggare genomförde en baspunktmätning av livskvalitet (ASCOT, se bilaga) och aptit (SNAQ, se bilaga) för alla brukare som beviljats insatsen Sällskap vid måltid. Efter de 10 veckorna med sällskap gjordes en uppföljning med samma enkäter, inklusive en utvärdering med specifika frågor om insatsen och dess utförande (Utvärderingsenkät, se bilaga). Datainsamlingen inkluderade bland annat kön och ålder för brukarna, vilket stöd de fått, huruvida insatserna lett till en förbättrad situation och vad brukarna själva tyckt om stödet.

Systematisk uppföljning innebär att regelbundet och planerat följa upp hur något utvecklar sig, exempelvis ett biståndsbeslut kring mat- och måltidsinsatser, och att använda den kunskapen för att göra något bättre. ISU handlar i sin tur om att:

  • dokumentera arbetet med enskilda individer för att följa upp deras situation
  • sammanställa och analysera resultaten på grupp- eller verksamhetsnivå
  • använda resultaten för att förbättra verksamheten

Det innebär att fortlöpande mäta och registrera enskilda individers problem och behov, insatser och resultatet av beviljade insatser. Uppföljningen kan svara på frågor som: Hur ser det ut för dem som kommer till vår verksamhet? Vilka är de och vilka problem och behov har de? Vad får de för stöd och insatser och vad blir resultatet?

Resultat

  • 83 procent var i risk för undernäring vid baspunktsmätning.
  • 40 procent var i risk för undernäring vid uppföljning.
  • 50 procent av deltagarna hade ett ökat värde på SNAQ vilket visar på bättre aptit.
  • 40 procent av deltagarna gick från ett SNAQ-resultat som visade på risk för undernäring till ett SNAQ som inte medförde risk för undernäring.
  • Enligt ASCOT upplevde sig 50 procent ha fått bättre livskvalitet under projektets gång.
  • Kostnaden för insatsen med måltidssällskap bestod av den tid på 15 minuter per dag som hemtjänsten gjorde deltagarna sällskap vid måltiden. Deltagarna fick sällskapet under 10 veckor. En undersköterska kostar i EÅV 268 kr/h. Det blir 67 kronor per dag och 4690 kronor per deltagare för de 10 veckor piloten pågick.
  • Eftersom det endast var sex brukare som deltog i projektet går det inte att dra lika säkra slutsatser som om gruppen hade varit större.

Lärdomar

  • Biståndshandläggarna anser ISU vara användbart, nyttan beskrivs som ökad kunskap om den egna verksamheten samt bättre kvalitet på uppföljningar.
  • De uppger även att ISU varit ett bra verktyg för att arbeta rättssäkert, vilket är av stor vikt då de är myndighetsutövare.
  • För att säkerställa kvaliteten på systematisk uppföljning bör enheten ha regelbundna metodmöten.
  • Biståndshandläggare upplever inte att metoden innebär mertid.
  • För att kunna dra säkra slutsatser om kostnadseffektiviteteten på preventiva åtgärder riktade mot undernäring behövs en beräkning av hur mycket konsekvenserna av undernäring kostar ­­– något som idag saknas. Personalkostnaden kan sättas i relation till den ökade upplevda livskvaliteten och den ökade aptiten som fått flera brukare att inte längre vara i risk för undernäring.

De viktigaste vinsterna

Lärorik och givande utbildning och samtliga deltagare tycker att alla biståndshandläggare borde gå ISU för att höja kompetensen hos den enskilde biståndshandläggaren och kvaliteten på hela enheten.

Framgångsfaktorer

Engagerade biståndshandläggare, som visade intresse och vilja att avsätta tid för det merarbete som projektet innebar.

Bilagor

ISU

Här i Kunskapsguiden som drivs av Socialstyrelsen hittar du information om ISU och webbutbildningen: ­https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/arbetsmetoder-och-perspektiv/systematisk-uppfoljning/

ASCOT

Under projektperioden fanns ingen officiell översättning av ASCOT, därför användes en egen översättning som du hittar här: https://usercontent.one/wp/www.nollundernaring.se/wp-content/uploads/Enkat-ASCOT-Svenska_v1.pdf

SNAQ

Här hittar du frågeformuläret som användes: https://usercontent.one/wp/www.nollundernaring.se/wp-content/uploads/Enkat-SNAQ-Svenska_v1.pdf

Utvärderingsenkät

Här hittar du utvärderingsenkäten som fylldes i efter projekttiden: https://usercontent.one/wp/www.nollundernaring.se/wp-content/uploads/Enkat-Stod-och-omsorg_v1.pdf