Undernäring kostar både lidande och pengar

Undernäring påverkar både hälsa och livskvalitet, och många går ofrivilligt ner i vikt när de blir äldre. Undernäringen kommer ofta smygande, redan medan man bor i det egna hemmet, och den kan vara svår att upptäcka i tid. Orsaker till undernäring kan exempelvis vara att man inte vet om att man behöver äta annorlunda, att smak- och doftsinnet försämras, att man är ofrivilligt ensam, har svårigheter att laga mat eller äta. Hur många äldre som är undernärda vet vi inte idag, för det saknas heltäckande statistik, men vissa beräkningar finns att utgå från.

  • I Sverige finns cirka 253 000 pensionärer med hemtjänst, korttidsboende eller särskilt boende. Av dessa är i genomsnitt 16 procent (39 500) undernärda, och 46 procent (117 500) är i riskzonen för att bli det om åtgärder inte sätts in. (källa: siffror från Socialstyrelsen och Senior alert sammanställt av SvD 2017).
  • De allra flesta äldre har INTE äldreomsorg, och för dem finns ingen statistik. Mörkertalet tros vara väldigt stort eftersom viktnedgången sker gradvis och därför inte upptäcks av till exempel närstående eller sjukvården. Enligt en uppskattning från Socialstyrelsen från 2011 beräknas 30 procent av personer över 80 år lida av undernäring.
  • Antalet undernärda äldre i behov av dietistvård i Västra Götalandsregionen har ökat med 18 procent 2023 jämfört med året innan (källa: GP 30 januari 2024).

Undernäring kostar dessutom enorma summor – som kunde användas till annat

Undernäring leder ofta till försämrad muskelstyrka, fallolyckor, svårläkta sår, och fler infektioner. Det är alltså inte bara grunden till mycket onödigt lidande utan också kostsamt för samhället.

  • En undernärd patient kostar cirka 10 000 kronor mer per dygn på sjukhus bara i direkta vårdkostnader. (Svensk Geriatrik, nr 1/2014).
  • Vårdtiden för undernärda kan dessutom vara upp till dubbelt så lång som för andra patienter, (Socialstyrelsen, SoS-rapport 2000:11. Näringsproblem i vård och omsorg, prevention och behandling).
  • Antalet fallolyckor och vårdkomplikationer är tre gånger vanligare hos undernärda äldre.
  • Beräkningar som Socialstyrelsen gjorde år 2000 (24 år sedan!) visar att bara i sjukvården kan man spara 0,5 – 1 miljard årligen genom förebyggande åtgärder.
  • Den samlade kostnaden för undernäring inom vård och omsorg beräknas i runda tal vara dubbelt så stor som kostnaden för övervikt och fetma, enligt Nutritionsnätverket & SPF Seniorerna; Det undernärda Sverige.
  • Samhället är uppbyggt i stuprör och var och en ser till sin egen plånbok, inte samhällets. Dessutom är kommunikationen och samarbetet mellan olika samhällsaktörer (sjukvård, tandvård, kommun, primärvård, osv.) ofta bristfällig. En stor del av kostnaderna för undernäring hamnar hos sjukvården, medan det är kommunerna som får stå för kostnaden för de förebyggande insatserna.
  • En engelsk undersökning från 2015 visar att kostnaderna för undernäring i England är 19,6 miljarder brittiska pund per år. Förebyggande och behandlande åtgärder beräknas ge en nettobesparing på 172 – 229 miljoner brittiska pund, huvudsakligen beroende på ett minskat sjukvårdsbehov.
  • I en analys från Norge dras slutsatsen att undernäring kostar det norska samhället motsvarande 22 miljarder norska kronor per år.
  • I och med en växande äldre befolkning kommer även antalet undernärda individer öka. Detta leder i sin tur till ännu större vård- och omsorgskostnader om vi inte satsar mer på preventiva åtgärder.

Det finns alltså ingen aktuell siffra över vad undernäring kostar, vilket gör att frågan sällan debatteras och kommer upp på politikernas bord – trots att de aktörer som arbetar med undernäringsfrågan är övertygade om att förebyggande arbete är mycket lönsamt. Tar vi dessutom det personliga lidandet med i beräkningarna får frågan en ännu större betydelse.

Det finns flera områden att satsa på för att förebygga undernäring

  • Mat och måltid har ingen central roll i omsorgen. Ansvaret för måltiden i kommunerna ligger ofta hos serviceförvaltningen ihop med städning och tvätt. Hos kommuner i framkant med det förebyggande arbetet ligger ansvaret för maten som en del av omsorgen hos omsorgsförvaltningen.
  • Hemtjänsten har dåliga förutsättningar att jobba mot undernäring. Det handlar om allt från basal kökskunskap till kompetens om hur man skapar en trevlig måltid eller de äldres preferenser av mat beroende på till exempel kulturell bakgrund. En viktig faktor är också att det saknas tid att hålla den äldre sällskap vid måltiden.
  • Kommunerna saknar dietister. Bara 55 av 290 kommuner (var femte) har anställd dietist enligt Dietisternas riksförbund. I de kommuner som anställer dietister märks en tydlig minskning av äldre som söker vård kopplad till undernäring (exempel från HD 30 januari 2024).

Prioriterade åtgärder för att komma till rätta med problemet enligt Livsmedelsakademin, som driver Nollvisionen för undernäring hos äldre

  1. Maten och måltiden måste få en central roll i omsorgen i alla kommuner! Det handlar om både hälsa och livskvalitet. Mat och måltider är en central del av livet och behöver vara det även när vi blir äldre.
  2. Vi måste få bort stuprören mellan kommuner och regioner! Det behöver tillsättas mer resurser för det förebyggande arbetet i kommunerna för att avlasta vården och frigöra resurser. För att lyckas med det behöver alla arbeta tillsammans.
  3. Vi behöver ett nationellt beslut om en nollvision för undernäring hos äldre, och en ansvarig aktör med uppdrag att skapa förutsättningar att nå den, på samma sätt som Trafikverket är ansvarigt för nollvisionen i trafiken.