Nätverksträff 16 – Tema: Hur når vi seniorer med hälsobudskap – 17 oktober 2024

Nätverksträffen bjöd på två presentationer vilket sedan följdes av gruppdiskussioner.

Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning berättade om sina informationsträffar för seniorer med ett koncept för att nå ut med preventiv information. Medverkande är Carita Ferdinandsson & Rasmus Elings, båda från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning.

Vi fick även höra om prototypen Hälsofrämjande budskap till seniorer där de testat olika kommunikationssätt,  hur man genom kommunikation kan skapa aktiva handlingar och på sikt beteendeförändringar. Medverkande från prototypen är Amanda Allvin från Livsmedelsakademin & Ellen Hugosson från Kävlinge kommun.

Carita Ferdinandsson och Rasmus Elings (Enskede-Årsta-Vantör)

  • Fokus: Nå seniorer 65+ för att få dem att upptäcka träffpunkterna och därigenom förebygga ofrivillig ensamhet.
  • Utmaning: Nya deltagare känner sig osäkra på att komma då de inte känner någon eller tror exempelvis att de inte passar in. Vissa känner heller inte till att träffpunkterna finns.
  • Lösning: Att på olika sätt bjuda in till informationsträffar där seniorer får en introduktion till verksamheten och vad som erbjuds, samtidigt berättar bland annat Carita, som är dietist, om bra mat för seniorer.
  • Demografisk räckvidd:
    • Majoriteten (74 %) av de som deltar på träffpunkt är kvinnor.
    • Information om informationsträffarna sprids på olika sätt; via lokala tidningen, SMS-inbjudningar (t.ex. ”ta med en vän så bjuder vi på kaffe”), i sociala medier och genom tips från en vän/granne.
    • Vissa socioekonomiskt utsatta områden är svårare att nå ut i, vilket har lett till satsningar på att synas mer på torg och offentliga platser.
    • Ett exempel från Hagsätra visade att endast en person kom till en inomhusträff, men när man flyttade ut till torget nådde man 40 personer.

Amanda Allvin, Livsmedelsakademin och Ellen Hugosson, Kävlinge (Budskapsprototyp: Hälsofrämjande budskap till seniorer)

  • Budskap: Seniorer har ett utökat proteinbehov (jämfört med yngre personer)
  • Mål: Att undersöka hur man effektivt kan kommunicera detta till seniorer och se vilken typ av kommunikation som väcker intresse.
  • Metoder: I budskapsprototypen har de nått 40 000 seniorer genom enkäter, quiz, djupintervjuer och framförallt annonser och test på Facebook.

Resultat och nyckelinsikter:

  • Negativa eller alarmerande budskap skapade mest engagemang men mötte också motstånd (”det gäller nog inte mig”).
  • Relaterbara personer (som här: forskaren Elisabet Rothenberg) fungerade bra som budbärare.
  • Kärnfull och tydlig kommunikation var effektivare för att skapa spridning av budskapet.
  • Seniorer är en mycket diversifierad målgrupp och det går inte att nå ut till alla med samma formuleringar eller i en kanal.

Här i vår verktygslåda hittar du föreläsningen av Elisabet Rothenberg de pratar om.

Reflektioner från diskussionsgrupperna:

Hur når man ut och hur vet man om man når fram?

  • Erbjudande hembesök från kommunen, prata om mat och måltid, gör en fallskyddsrond och berättar vad som erbjuds från kommunen.
  •  Kommuner vill gärna jobba digitalt för att det är effektivt, men många seniorer motsätter sig det och behöver antingen få mer digital kunskap eller så behövs mer mänsklig kontakt för att nå ut.
  • Erfarenheten är att det är flest kvinnor på träffpunkter, det som anordnas av exempelvis en idrottsklubb har mer jämn fördelning. Det hänger nog ihop med utbudet av aktiviteter.
  • Fråga seniorerna själva: hur når vi er?
  • Förvaltningar på kommunen kan samarbeta, kultur och fritidsförvaltningen kan vara med och anordna aktiviteter för seniorer.
  • Digitala alternativ har svalt intresse, att få ut en instruktör på plats är mer efterfrågat. 
  • Seniorer kan utbildas och bli inspiratörer, det tas emot bättre än om en ung person kommer och säger hur de ska göra något.
  • Smakprov och recept är viktigt, berätta inte bara för seniorer vad de ska äta utan låt dem smaka och få med sig recept hem. Kan exempelvis vara proteinrika mellanmål.
  • Alla är olika och man kan inte bara prata med seniorer utifrån ålder, vissa behöver hjälp tidigt och andra klarar sig själva länge. 
  • För att undersöka om man når ut kan seniorer som deltar i aktiviteter få svara på livsstilsfrågor vid första tillfället och sedan igen efter kanske ett halvår, då kan man jämföra om det givit resultat.

Lärdomar:

  1. Relaterbarhet och tillit: Seniorer reagerar bättre på budskap från personer de kan relatera till.
  2. Tillgänglighet: Utomhusevenemang och ökad synlighet är avgörande för att nå en bredare publik.
  3. Metoder för att nå ut: Det behövs användning av både digitala och fysiska metoder för att sprida information, även om digitalt engagemang fortfarande är en utmaning.

Nästa möte:

Vi ses nästa gång den 5 december kl 8.30-10.00 på Zoom. Önska tema! Vill du berätta om vad du varit med och gjort? Eller vill du lära dig mer om något speciellt? Skicka önskemål om tema till Kristina Glantz.