Svårt beräkna kostnaden för undernäring, men helt nödvändigt

Det finns ingen helhetsbild av vad undernäringen bland äldre i Sverige kostar och inte heller ett tydligt sätt att beräkna kostnaderna i relation till förebyggande insatser. I Nollvisionen har vi gjort ett försök att utvärdera vad några förebyggande insatser kan vara värda, både i pengar och livskvalitet, och det berättade vi om på webinariet den 15 december 2023.

Kristina Glantz, Livsmedelsakademin

För att ge ett litet hum om vad undernäring kan kosta, gav Kristina några exempel.

• En äldre som behöver flytta in på särskilt boende kostade enligt beräkningar från Senior Alert 870 000 kr per år. SKR har räknat ut att en kommun kan spara 500 000 kr per person för varje år man kan skjuta upp inflyttningen, beräkning från år 2014.

Det finns också jämförbara siffror i andra länder, här är några exempel:

• De sjukdomsrelaterade kostnaderna för undernäring i USA är enligt Westhealth 51 biljoner dollar årligen.
• I EU kostar undernäringen 120 biljoner euro per år.
• I Tyskland har beräkningar visat kostnader på 9 miljarder euro per år, vilket skulle motsvara 9 miljarder SEK omräknat till Sverige.
• Storbritanniens kostnader för undernäring är 13 miljarder pund årligen.
• Så mycket som 80 procent, eller 10,6 miljarder NOK, av undernäringskostnaderna i Norge är kopplade till sjukhus.

Det är stora summor, men vad är det då som kostar? Det handlar bland annat om längre vårdtider, återinläggningar, fallolyckor, trycksår, näringsdryck och annat måltidsstöd samt tidigare flytt till särskilt boende.

Det är svårt att sammanställa underlag och siffror för kostnader i samband med undernäring i en kommun. Man behöver gå in på detaljer kring varje person, det tar tid och kräver detektivjobb. Men det går att få fram beräkningar. Nollvisionen jobbar just nu med hälsoekonomer på RISE som har en modell som skulle kunna användas för att plocka siffror och kostnadsberäkning för undernäring i en kommunal kontext.

Ellen Hugosson, måltidsutvecklare i Kävlinge

En undersökning på särskilt boende i Kävlinge visade att 60 procent av dem som flyttade in på boendet var i risk för undernäring och 15 procent var undernärda.

I Kävlinge kommun kostar en plats på särskilt boende 708 000 kr per år. Detta kan jämföras med kostnaden för en genomsnittlig hemtjänsttagare som är 264 000 kr per år. Om det går att förskjuta inflytt på särskilt boende, till exempel genom att minska risken för undernäring, så finns det alltså pengar att spara.

Per Simonsson, vd Hestia Agora

En konsekvens av undernäring hos äldre är fallskador. Som nämnt ovan är detta dyrt för samhället. Kommunerna betalar 58 procent av dessa, enligt Socialstyrelsen. Det finns siffror på hur olika åtgärder för fallprevention minskar risken för fall och därmed kostnaderna, men för att kunna göra liknande beräkning för undernäring behövs följande underlag:

• Kostnaden för undernäring
• Hur mycket undernäring bidrar till konsekvenser som till exempel fall, trycksår och dålig munhälsa
• Hur många som är undernärda
• Förebyggande åtgärders effekt för att minska undernäring
• För hur många kan den förebyggande åtgärden göras och hur länge?
• Förebyggande åtgärders påverkan på livskvalitet.

Olika insatsers påverkan på livskvalitet

Monetära kostnader och besparingar är inte allt. Vi måste också ta individens upplevda livskvalitet i beaktan när vi utvärderar olika insatser.

EQ5D är ett instrument som vården använder för att bland annat mäta hur smärta och nedstämdhet påverkar livskvaliteten.

ASCOT är ett annat verktyg för att mäta livskvalitetet, med fyra nivåer av självuppskattning, som kan vara lite mer anpassat för att använda inom äldrevården.

Verktygen har använts i både Enskede-Årsta-Vantör stadsdelsförvaltning och i Kävlinge kommun för att utvärdera våra piloter kring t.ex.  sällskap vid måltiden och distribution av måltider. Verktygen fungerar generellt bra, även om resultatet påverkades av yttre faktorer såsom sjukdomsbesked eller kriget i Ukraina.  Enkäten upplevdes även av somliga svår att besvara på grund av många svarsalternativ.

Per Simonsson berättar att ASCOT-enkäten är på väg att översättas till svenska. Han ser att en viktig fördel med enkäter som denna är att det kan ge information om vad för insatser som kan vara extra effektiva för att förbättra livskvaliteten hos en specifik individ. Genom enkätresultatet kan man nämligen se inom vilket område som en individ får en låg poäng.