Fokusområde: tidig identifiering
Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning (EÅV) har genomfört ett projekt med fokus på tidig identifiering av undernäring hos äldre. Projektet har använt pilottester som arbetsmodell för att utveckla och förbättra samverkan mellan kommun och region, med målet att minska undernäring och förbättra livskvaliteten för äldre.
I projektet fick hemtjänstpersonal, med hjälp av ett formulär, screena de äldre angående ät- och sväljsvårigheter. Om de upptäckte problem kopplades dietister från primärvården in för att göra en riskbedömning och vidta åtgärder som varierade utifrån risknivå.
Utgångspunkt: svårigheter med kommunikation och samverkan
Det första försöket att samarbeta med primärvårdsdietisterna fungerade inte som planerat. Efter att ha identifierat kommunikations- och processbrister, genomfördes ett nytt pilottest med tydligare kommunikation och en förbättrad process med tydligare ansvarsfördelning och kortare väntetider för den äldre. Detta ledde till att risker kunde identifieras tidigt, vilket minskade behovet av omfattande dietistinsatser. Eftersom riskbedömningen nu gjordes i ett tidigt skede räckte det ofta med kunskapshöjande information om näringsbehov och måltidsordning.
Uppskalning och spridning
Efter framgångsrika pilottester beslutade EÅV att införa insatsen i hela stadsdelsförvaltningen, genom att ta fram ett samverkansavtal med primärvården. Målet med spridningen är att säkerställa att fler äldre nås i tid och på ett kostnadseffektivt sätt.
För att bedöma kostnaderna och de potentiella besparingarna av insatserna har EÅV använt en Markov-modell som har tagits fram av Livsmedelsakademin och RISE som en del av Nollvisionen för undernäring hos äldre. Denna modell har möjliggjort hälsoekonomiska beräkningar av förebyggande insatser mot undernäring. Beräkningar av projektet i EÅV visar att tidig identifiering genom screening och små dietistinsatser kan leda till betydande kostnadsbesparingar på sikt.
Vidareutveckling och framtida potential
Arbetet med tidig identifiering av undernäring och samverkan mellan kommun och primärvård har visat sig vara framgångsrikt, kostnadseffektivt och har gett snabba resultat.
I EÅV har metoden med riskbedömning även utökats med en äldrekoordinator som når äldre utan hemtjänst. Äldrekoordinatorn gör samma screening som hemtjänsten och har samma möjlighet att erbjuda kontakt med dietister från primärvården. Även biståndshandläggare utför screening för att nå äldre med privata hemtjänstutförare.
Projektet har fört rigorös statistik och följt en tydlig systematik, med stöd av Markov-modellen och samverkansavtalet är ambitionen att visa och sprida metoden till hela landet. Projektets upplägg och resultat har även spridits genom Socialstyrelsens nationella kunskapscentrum.